Skip to content

Posts tagged ‘race report’

Oslos brantaste slalombacke

Vaknade upp till ett mysigt regnsmatter utanför sovrumsfönstret. Mysigt när man skall sitta och äta frukost i pyjamasen. Inte lika mysigt när man strax skall ut för att springa Oslos Bratteste, ett oerhört populärt backlopp i huvudstaden. Det slutade regna tidigt, men enligt prognosen skulle nederbörden dra igång igen vid lunch. Jag har skrivit om slalombacken Wyllerløypa tidigare, och idag var det alltså upp till bevis. Read more

Varför springer jag 108km?

Vad är det för fel på mig, tänker jag. Varför springer jag 108 km? Det är 35 grader i skuggan, lårmusklerna bränner vid varje steg och mina tunna löparskor gör att det känns som att springa barfota på småsten. Stigningen är nästintill vertikal. Takten har reducerats till sömngångarfart och vi har tillryggalagt 3 km på 2 timmar. Min normalt stratosfäriska optimism är borta. Jag kommer inte att klara det här, tänker jag. Jag måste låta Jakob springa vidare själv. Han har noterat mina stapplande steg och ordinerar paus. Jag kräks. Jag är helt slut och vi har sprungit 45 km. Det är 63 km kvar. Read more

Smärtan är påtaglig

T: 28h 17min Smärtan är påtaglig, men paradoxalt nog känns det bara skönt. Det gör ont i fötterna, anklarna, vaderna, låren, ja allt vad muskler heter. Vi har precis lämnat tillbaka vår GPS och fått våra hett efterlängtade blå tröjor. Finisher Verdon Canyon Challenge 2012 står det på bröstet. Känner mig för trött för att dra på smilbanden men överraskar mig själv i nästa stund med att skratta då jag noterar Jakob som stapplar bort mot en av de snygga fransyskorna som agerar massör en bit bort. Hans bredbenta gång ser lite förstoppningsrelaterad ut men sin vana trogen avfyrar han sitt bredaste leende mot den blonda tjejen. Med all rätt. Han kan nämligen numera titulera sig ultramarathonlöpare. Det kan jag också för den delen. Om vi nu skulle lyckas övertala någon att den snitthastighet vi hållit kan kallas löpning. 108 km med totalt 6700 meters stigning låter sig dock inte betvingas i ett vanligt marathontempo. Read more

Nordmarkstraver’n

En strålande vacker 1:a septemberlördag med sol och värme! En perfekt dag att testa formen på efter feber och virus tidigare i veckan. Tanken på ett startnummer föddes i onsdags kväll efter ett långpass på löpbandet följt av en timmes styrka och balans med min PT, Stefan. Och vem träffade jag imorse när jag skulle hämta ut nummerlappen om inte Stefan själv? Underbart med löpsällskap. Read more

Milano Marathon 2011

Vi kommer att springa förbi San Siro! Det är klart att vi måste skaffa biljetter till en Milanmatch, tänk att se Zlatan chippa och trolla med bollen live! Jakob och jag sitter böjda över kartan för loppet och kontroller höjdmeter (som lyser med sin frånvaro) och sevärdheter (som trängs längs med banan). Det är jul i Göteborg och snön faller ute i atriet hos mamma och pappa. Read more

Tjörn Triathlon 2010

Jag är inne på det tredje och sista varvet av cyklingen. Solen värmer ansiktet, det är närmast vindstilla och jag har bara knappa tio kilometer kvar till T2 vid Akvarellmuseet i Skärhamn. Trots den ljuvliga inramningen är jag nästan totalt knäckt. Skälet till för mitt stunden tunga sinnelag sitter på en rödvit Merida en knapp kilometer längre fram. Read more